Nu börjar jag faktiskt på allvar undra om det är möjligt att livet kan vara så här? Ända sen vi kom hit har jag liksom haft känslan av att det här inte är det riktiga livet. Det är bara på låtsas, man kan inte leva på det här viset...men nu börjar det kännas mer och mer som om det är ju det här som är livet! Frågan är bara hur stor kontrasten blir sen när man ska tillbaka till det som är det verkliga livet där hemma.
Låt mig förklara genom att beskriva veckan som gått;
I måndags var jag trött efter en rejält intensiv helg så när jag fått iväg mannen och barnen till jobb och skola åkte jag till gymet och sen var jag faktiskt hemma resten av dagen. Jag städade och pysslade här och hann tom ligga och läsa en stund. På em åkte jag med Elliot till Tai Kwando vilket är ren underhållning eftersom det är en sådan fantastisk bra träning för honom och ledarna är så himla gulliga.
På tisdag var det så expat coffee kl 10.00 med alla trevlig Brittiska hemmafruar och kl 12.30 jobbade jag ett pass i skolan på den sk bookfair(som jag också måste berätta om). På eftermiddagen hade barnen kompisar hemma och sen var det dags att åka med Oscar på Tennis.
Onsdagen började med ett rejält pass på gymet sen gjorde jag och Tina oss i ordning för att åka direkt till en socitets lunch på en av privatklubbarna(som jag också måste berätta om). Snacka om overklighetskänsla! tänk er att folk här betalar 100 000 tals kronor för att att bli medlemmar i "klubbar" som egentligen inte är annat än tjusiga vuxen kollos. Det var i alla fall god mat och väldigt intressant att se hur det går till i dessa sammanhang. Tiden gick alldeles för fort och helt plötsligt, precis som Askungen fick jag kasta mig från det fina slottet till skolan och hämta upp en svettig och skitig unge och åka till Tai Kwando...Kl 18.30 var vi åter i skolan för konstutställning och sommar koncert. Det var alltså utställning av barnens alla fina teckningar och annat konstnärligt de gjort under året i "art class" sen hade skolans orkester och kör(typ alla barn är med) föreställning. Det var som alltid helt fantastiskt och djupt imponerande. Nu förstår man varför Amerikanare är så bra på att prata och framträda.
På torsdag var det så dags för veckans utmaning, min tennislektion!! Jag har fått en riktig hang- up när det gäller tennis. Tycker verkligen att det är skitsvårt! Som tur var fick självförtroendet ett rejält lyft på em när vi sen hade vår golflektion. Golfen går betydligt bättre vilket är helt otippat. Jag började med Tennis för att jag verkligen vill lära mig den sporten. Golfen började jag med bara för sällskapet skull. Det var några trevlig tjejer som frågade om jag ville hänga med och då tänkte jag varför inte?
I går, fredag började vi på gymet för att sen åka till poolen. Där ligger jag ett par timmar med mina 2 svenska vänninor och babblar om allt och alla på SVENSKA!! Efter skolan åker vi tillbaka till poolen eftersom alla kompisar ska dit. Barnen badar och spelar volleyball och vi vuxna(bara mammor) går runt och minglar med alla man känner.
Frågan är bara - Är detta på riktigt???
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar