Här sitter vi en lördag eftermiddag jag och min Oscar. Han sliter med läxor och jag sitter brevid mest som ett moraliskt stöd, för han klarar sig alldeles utmärkt själv. Inte behövs det mycket övertalning för att få honom att avbryta datorspelandet för att komma och göra läxorna heller. Jag tror faktiskt att för första gången i hans liv är det lite, lite kul att studera. Även om jag anser att Rye Middle School är värsta koncentrations lägret så får jag erkänna att de måste göra någon ting rätt som lyckas få min son intresserad av att anstränga sig och lära sig nya saker. Det handlar om att skolan faktiskt anpassar uppgifterna helt utifrån Oscars nivå. Det är inte så att alla gör exakt samma uppgifter utan det finns en mängd nivåer för olika elever. På så sätt blir skolan mer individanpassad. Oscar ser också att det inte finns något annat val än att kämpa på och göra sitt allra bästa. Alla andra gör ju det och ALLT följs upp!
Själv har jag haft fullt upp den senaste månaden med att ta hand om besökare. Först var det svärföräldrar som var här i 2 veckor och nu har vi kompisarna Tingvall här i 10 dagar.
Det är verkligen jättekul att så många vill komma och hälsa på men samtidigt är det en ganska stor ansträngning på vårt familje/vardagsliv att hela tiden ha folk som kommer och bor med oss. Och det är ju just det att allt blir så himla trevligt, man åker runt, turistar, shoppar och myser men hinner liksom inte med vardagen som ALLTID kommer ifatt en ändå...
Från och med nu stänger vi pensionat Collins för en tid framåt och när vi öppnar igen kan man bara boka in sig kortare perioder. För det pågår nämligen djupgående renoveringsarbete bakom fasaden...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar