fredag 27 augusti 2010

En sorgsen dimma runt mitt hjärta...


Tillbaka i Rye efter en helt underbar sommar i Sverige lägger sig en sorgsen, längtande dimma runt mitt hjärta. Det är märkligt hur mycket man kan älska en stad, hur en stad, ett land kan betyda så mycket. Just nu känns det som jag bara vill hem, att livet är för kort för att inte vara där jag helst av allt vill vara. Jag vet att jag låter hopplöst tråkig men faktum är att jag alltid sagt till Paul att jag inte förstår varför vi ska bo någon annan stans än i Sverige som för mig är det bästa landet i världen...

Som tur är har jag helt underbara vänner här i Rye som snabbt gör att jag kommer ihåg hur himla trevligt livet kan vara. Jag hann bara landa så var jag bjuden på tjejmiddag, bokklubbsträff och nya golflektioner. Det kommer så klart att bli ett helt fantastiskt år!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar