En strålande dag down town

Äntligen fungerar datorn som den ska igen. Det är märkligt vad besvärligt och svårhanterligt livet blir utan dator. Både jag och barnen har haft svår abstinens under tiden som datorn har varit på rehabilitering. Inget ont som inte har något gott med sig; jag har sagt till barnen att det tyvärr inte går att spela spel på datorn längre, att den blivit utbränd efter allt deras spelande och helt enkelt inte orkar med ett enda spel till, inte ens farmville :)

Jag vill egentligen bara berätta att jag nu äntligen har lämnat mitt lilla trygga förortsliv och vågat mig in till stora staden. Det var i torsdags som jag och min svenska väninna Tina gav oss i väg direkt på morgonen efter att vi lämnat barnen i skolan. Kl 10.00 tågade vi in på Grand Central och tog metron ner till West Village som jag som "sex and the city fan" alltid velat se. Det var verkligen ett helt underbart litet område lite vid sidan om Soho. Tydligen är det mest advokater och mediafolk som bor i området numera. Eftersom butikerna inte öppnade förrän kl 12.00 gick vi och fönstershoppade och ojade oss över hur fint det var och över alla trendiga butiker. Vi lyckades i alla fall hitta det gulliga lilla bageriet där tjejerna i serien köper sina "cupcakes" men eftersom Tina och jag numera är välmedvetna amerikanska hemmafruar som investerar alldeles för mycket tid på gymet så tittade vi bara. Sen gick vi på Starbucks och köpte banan och färskpressad juice...

Efter West village och lite shoppande i Culumbus Circle köpte vi varsin sallad och gick ner till central park. Där satt vi i strålande sol och tittade på alla fantastiska människor. Till Tinas stora förtjusning slog sig Henrik Lundqvist och hans brutta ner alldeles bakom oss så hon var ju tvungen att ta väldigt många kort på "mig" under den lilla stunden vi satt där. Efter en strålande dag med över 20 grader så öppnar sig himlen när vi är på väg till tåget och ner kommer ett riktigt skyfall med varmt sommarregn, så himla mysigt...

Retail Therapy

Tänk vad lite shopping kan göra gott för själen. Det har ju inte varit tillräckligt med shopping sen vi kom hit, det har jag väl berättat? All tid och alla pengar har gått åt till att inreda huset vilket nu faktiskt börjar ta form och kännas som ett hem. Som sagt shopping, det är helt otroligt hur mycket butiker jag har runt om kring mig, de finns i Rye, i grannstaden Greenwich, i Westchester mall ja överallt finns det fina exclusiva butiker som jag bara vill shoppa i men egentligen inte har råd med.

Igår slog jag i alla fall till. Paul på jobbet och ungarna i skolan då drog jag iväg till Greewich som är NY allra mest exclusiva förort till NY. Där gick jag loss på ett par jeans och en fin strandväska.Inte vilken väska som helst utan en canvas väska från Ralph Laurens nya märke "Rugby". Jag är helt oförstående till varför RL behöver ett nytt varumärke med tanke på hur stor han redan är men jag tänker att det är säkert för att här i USA är Ralph Lauren helt utvattnat. Börjar nästan blir som H&M, finns i var man garderob.

Att shoppa jeansen var som en dröm. Man måste förstå vilket helvete jag har haft att hitta jeans för att förstå hur underbart det var att gå in i en butik och säga att jag letar efter ett par mjuka stretchiga jeans som passar min något osymmetriska kropp. Butiksbiträdet plockade fram 4 par jeans och tro det eller ej ALLA satt som smäck. De var lagom i midjan, häcken och i benen med rätt längd och allt. Det har aldrig hänt mig förut!!

Söndagarna med Brandon

Det finns inget som går upp mot söndagarna med Brandon. Innan jag träffade Brandon hade jag ingen aning om att jag kunde skaka på så många kroppsdelar samtidigt inte heller att jag kunde svettas så mycket. Mötet med Brandon varar i en timme och jag svettas säkert 1 liter men det är det värt och när timmen är över innfinner sig en känsla av -Nej!! det får inte vara över redan...

Jag ÄLSKAR Brandon och hans Afrodans pass på söndagarna och jag är inte ensam. Kl 9.15 varje söndag fylls New york sportsclubs gympasal med ett gäng trånande damer och kärringar för att få en timme tillsammans med Brandon. Som svensk försöker jag i alla fall hålla en viss kontroll över min förtjusning men de andra deltagarna har ingen sans. De skriker och åmars sig så fort Brandon kommer in i salen. Om jag berättar att Brandon är en Afrikans nästan helt svart kille från Uganda med en helt otrolig kropp som dansar som en gud då kanske ni kan förstå varför vi kvinnor har så svårt att kontrollera oss. Under hela passet studsar vi till djungelmusiken och försöker hålla ett jämnt tempo med Brandon som får oss att känna det som om vi är någonstans i Afrikas mörkaste djungel. Jag svettas så att det lackar och efter första 10 min är ansiktsfärgen blålila men som tur är lamporna släckta. Kan bara upplevas....

Kolla in Brandonsjungle

Livet är härligt!!

Man kan inte annat säga när sol och sommar är här. Det är verligen fantastiskt vackert i NY just nu. Alla träd och buskar blommar och himlen är härligt blå varenda dag. Det är svårt att fatta att jag går här i shorts och linne i början av maj. Förra veckan hade vi påsklov här. Barnen var lediga men inte Paul så vi fick klara oss själva vilket vi blivit väldigt bra på måste jag säga. Vi gjorde dagsutflykter och hängde med andra lediga kompisar. På måndagen bowlade vi som sagt och på onsdagen när vädret var lite bättre åkte vi till en jättefin bondgård tillsammans med fam Kropp/Lindström, våra svenska kompisar som bor i Tarrytown. På lördagen hade vi svenska påskmiddag hos oss med sill och ägghalvor till förätt och lamstek med potatisgratäng till varmrätt och sen en riktigt god Gino till efterrätt, Mums! På söndagen när det var stekande hett åkte vi till Greenwich beachpark som ligger här i närheten och promenerade längst Atlantkusten.

Det fina vädret har fortsatt och idag är det nästan 30 grader varmt. Jag har varit på gymet och ska alldeles strax gå ner på stranden tillsammans med min vännina Tina. Vi ska grunda lite på solbrännan...

Vårlov och hällregn

Då var det dags igen... för barnen att ha lov, vara hemma och driva sin mamma från vanvettet. Nej skämt o sido vi har faktiskt haft en toppendag även fast det spöregnat precis hela dagen. Vädret är väldigt dramatiskt här i NY, det tar liksom i oavsett väderlek. Jag menar skiner solen så skiner solen, regnar det så regnar det och snöar det ja då snöar det verkligen.

Ja det har regnat ihållande och mycket hela dagen och därför passade vi på att åka och bowla med familjen Aspeqvist(Tina, Emil, Julia). Det var jättekul att damma av de gamla bowlingtakterna och även om det tog lite tid så gick det i alla fall hyfsat fram emot slutet av de två matcherna och det blev ett par strejkar. Vi spelade såklart tjejerna mot killarna och vet ni vad? Vi vann varsin gång precis som vi svenskar vill ha det. Bröderna Collins var så himla söta när de stöttade och hejade på varandra. Mitt mamma hjärta blir alldeles varmt när de äntligen är snälla mot varandra, tro mig det händer inte särskilt ofta.

Den mest hektiska veckan hittils!

Alltså det börjar dra ihop sig till stressigt liv här. Fattar inte riktigt hur det gått till men nu är dagarna helt plötsligt fullbokade och jag börjar känna av den gamla hederliga stressen igen.

Den här veckan har jag verkligen varit en good old housewife of NY. Har lagt all min lediga tid på att engagera mig i skolans aktiviteter. Förutom lite gymsessioner har jag mest varit i skolan för att hjälpa till bakom kulisserna på Oscars årsskurs teateruppsättning. I flera månader har de övat in en riktig Broadway uppsättning"the music man" och denna vecka har både generalrepetion och 2 föreställningar avverkats. Etersom skolan här som sagt har en extremt hög ambition så gäller ju också det för en teateruppsättning för femte klassarna. Därför har det krävts ett stort maskineri bakom kulisserna och vilka är det som fixat det om inte de goda hemmafruarna. Skämt o sido så är det helt fantastiskt vilket jobb mammorna gör i skolan här och det är verkligen jättekul att få vara med om detta. Hade ju aldrig gått hemma i Sverige eftersom där jobbar vi ju åt andra än våra barn.

Jag var sjukt nervös inför premiären i torsdags eftersom Oscar hade en ganska stor roll och öppningsrepliken i första scenen. Det var verkligen svåra repliker och vi har övat och övat och övat men man blir ju ändå nervös. Hur som helst så gick det i alla fall jättebra, han kom ihåg alla sina repliker och vi var mäkta stolta!! Tänk vilken erfarenhet att som 12 åring spela teater i NY även om det nu bara är en i skoluppsättning...

Stekande helg!

Vi har haft en fantastisk helg med massor av sol, värme och härliga vårkänslor. Över 20 grader varmt och stekande sol är man som svensk inte bortskämd med så här i början av mars månad. I like it! På lördagen åkte vi till Croton on Hudson resevoir, ett jättestort vattenfall och själva resevoiren är tydligen det näst största stenbygget i världen efter pyramiderna? Elliot och Paul klättrade såklart upp medan jag höll mig på marken och Oscar hemma i soffan. I söndags blev det en utflykt in till stan(NYC). Efter de första veckorna på Manhattan har vi, alltså barnen och jag inte varit tillbaka på 2 månader. Vi har hållt oss ute i förorten och anpassat oss till the "suburbien life"och inte känt någon längtan in till storstaden. Men jag måste säga att Manhattan verkligen var något helt annat i vårväder, det var en härlig känsla att vara där, se alla människor och känna pulsen. För första gången kände jag att jag verkligen gillar NY. Det är då ingen särskilt vacker stad men det är något särskilt med pulsen, mångfalden och storheten som gör att man bara måste älska den. Eftersom barnen var med gick vi på "the Intreped" och kollade på alla krigsplan. Det var jättecoolt särskilt eftersom en av besökarna var en farbror som faktiskt hade arbetat på skeppet och kunde berätta i detalj hur det gick till på skeppet som bemannades av 3500 personer under 1940 till 1970 talet.